från Entusiasm till Ångest
För någon månad sedan var jag ganska trött på vad allt som har med livet att göra. Jobb var inte längre kul, vardagen var tråkig, livet stod stilla kändes det som just då. På en ren impuls skickade jag in en ansökan om att gå en reseledare utbildning i Österrike med att förhoppning att få jobb efteråt och göra en säsong i alperna. När jag öppna min mail dagen efter och såg vad som låg i inkorgen var jag helt lyrisk. Där bland all skäppost låg ett mail från dem. Ett mail som bekräftade att jag kommit med på denna reseledarutbildning som skulle ske 3 - 12 december. Just då i de läget kunde jag inte sluta le och var helt uppe i varv. Ni som pratade med mig den kvällen vet hur entusiastisk och glad och extremt taggad jag var.
Dagarna gick, veckorna flöt på och jobb började bli helt okey och lite roligt igen. Vardagen fick en ny mening och ett ljus tändes. Med andra ord livet flöt på ganska bra och det där dystra försvann sakta men säkert. De blev inte bara jobb på mitt gamla vanliga ställe utan även min kära gamla leksaksbutik blev i behov av mig mer och mer. Varannan helg hos leksakerna och varannan helg hos bensinen. Livet lekte där ett tag, om än att fritiden blev något lidande. Men livet kändes bra och rätt.
Så blev de november och fritiden blir bara mer och mer lidande. Mycket jobb, näst intill för mycket jobb. Just nu gör jag inte mycket annat än just jobbar. När jag inte säljer bensin så säljer jag leksaker och dagarna jag har ledigt fram till jul kan man räkna på en hand. Jag avklara nyss min 10onde helg på rad, bara de säger ganska mycket. Veckorna går och Österrike närmar sig med stormsteg. 11 dagar kvar till avfärd. I papperna står det att det är en intensiv utbildning och att man ska tänka på att vara utvilad innan avfärd, samt att det är bra om man är på läst om staden och resvägen dit osv. Lite har jag läst och materialet de skickade ut är läst sen länge. Men resvägen dit har jag ingen aning om. Tankarna på vad jag ska ha med mig dit har inte blivit tänkta än. Passar mina termobyxor?, vilken skidjacka? Vinterskor? osv osv. En hel del som behövs fixas med, men ingen tid finns, inte någon motivation heller.
Glädjen över att just jag har blev antagen till utbildningen har försvunnit och istället ersatts av en ångest. En ångest över att tiden inte räcker till. att glädjen och motivationen över Österrike inte finns där. Just nu känns det som allt kvittar. Jag har ingen motivation alls över att åka dit och inte heller har jag någon möjlighet att åka dit utvilad och inte heller har jag någon möjlighet att plugga mer om resmål, resväg osv. Allt känns istället som ett stort stressmoment. Inget som ska bli kul, inget som får mig att få det där leendet som jag hade från första början. I detta nu sitter jag och överväger om jag ska utnyttja mitt avbeställning skydd och stanna hemma. Låt denna månaden snart ta slut och nästa gå snabbt. Jag behöver lite ledighet, lite fritid, lite roligheter.
Kommentarer
Trackback
