Det brinner..

Själv stor jag i köket och lagar mat hemma hos ett par vänner. Jag står där ensam med deras två små småbarn. Mat i både ugn och på spisplattorna. Barnen springer omkring och leker i sin fantasi värld. Så kokar det över och stekfettet stänker här och där. Det blir gnistor, fråga mig inte hur. Gnistorna far och flyger upp i spisfläkten. Den tar fyr. Ugnen blir över varm på något konstigt sätt, ska inte ugnar tåla det mesta?. Spisfläckten ryker och ger ifrån sig röd/oranga flammor. I ugnen börjar även flammarna ta fart. Där står jag ensam med två små småbarn i ett kök hemma hos en annan familj. Greppar tag om telefonen och slår 112. Tar bar med mig barnen som motvilligt vill följa med ut ut rummet och ut ur huset.
Kommer ut i sista sekund innan flammorna slår i sönder både spis och kök.
Hör sirenerna längs gatan när jag står där ute med två små skrikande barn i min famn.
Känner tårarna rulla ner längs mina kinder samtidigt som brandbilen parkerar framför oss.
Hur ska jag kunna förklara detta för mina vänner? Vad ska dem säga när jag berättar att jag eldat upp deras hus?
Vad hade hänt om jag inte lyckats ta mig ut? Hur skulle jag kunna förlåta mig själv om jag  inte kunnat rädda båda barnen?
Frågor jag aldrig kommer att få svar på.

Dröm eller verklighet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0