Fantasi eller Verklighet?

Det var en gång för många många år sedan. Jag gick där i skolkorridorerna som en stolt sex åring. In på skolan kommer det en mamma med sina tre barn och frågar mig efter en speciellt plats på skolan. Stolt och duktig visade jag mamman och de tre barnen platsen de frågade efter. Inte visste jag då att de äldsta barnet skulle bli en så nära vän till mig. Hösten därpå var det hennes tur att börja i sexårs gruppen och jag fick börja i första klass. Redan då började vi leka på raster och på fritids. Med åren hamnade vi även i samma klass och jag blev hennes fadder när hon skulle börja i 3an och jag i 4an. På den tiden gick vi i en 3 -5 klass.

Några år senare flyttade hon med sin familj till en liten stad i skåne vid namn Eslöv. Jag bodde kvar här nere i lilla Vellinge, men vi fortsatte hålla kontakten och träffades med jämna mellanrum. Inte alls lika ofta som förr. Kan fortfarande komma ihåg hur vi satt på hennes golv och lekte med barbiedockor. Åren gick och vi träffade mer och mer sällan, men kontakten mellan oss höll vi kvar. När vi väl sågs var/är det som vi träffades förra veckan.

Igår var en sådan dag. En eftermiddag tillsammans med min fina vän. Vi satt och hade riktigt lång fika lunch och pratade om allt mellan himmel och jord. Snart är det dags för min vän att flytte igen. Denna gång till Tibro i Småland. Om vi träffas sällan nu, hur kommer det då bli? Men just nu känns det som de kvittar, för när vi väl ses så har viarandra precis som vi hade när vi var små.

Det är de som kallas äkta vänskap.